Snälla förklara,
Att solen trots moln alltid går upp.
Jag vill höra en saga,
Jag vill tro på ditt ord,
Andas din luft.
Och jag vill finnas där för dej,
När du faller.
I fallet å fånga upp dej.
Klockan tickar, minut läggs till minut,
Och jag önskar att det aldrig tog slut,
Ljuga att det alltid blir som just nu.
Inget måste, ingen morron, och ingen,
Hur kunde klockan så plötsligt bli tre?
Du sover stilla där i rummet breved.
Har svårt att sova, hjärnan brusar för starkt.
Sitter i köket,
Med klockan,
Med disken,
Med månen,
Med kaffet.
Snälla förklara,
Att solen trots moln alltid går upp.
Jag vill höra en saga,
Jag vill tro på ditt ord,
Andas din luft.
Och jag vill finnas där för dej,
När du faller.
I fallet å fånga upp dej.
Ja, tänk att det blir som på film,
Och jag önskade precis ingenting.
Förutom att blåsa ringar av rök,
Som sakta sänktes över
Bordet
Och disken
Och.
Titta ut och såg ett fönster med ljus,
Mitt i skuggan som växt upp till ett hus.
Och jag tänkte att där satt det nån jag,
Som *också* tänkte på allt och på inget,
På liv,
Och på död
Och på.
Snälla förklara,
Att solen trots moln alltid går upp.
Jag vill höra en saga,
Jag vill tro på ditt ord,
Andas din luft.
Och jag vill finnas där för dej,
När du faller.
I fallet å fånga upp dej.
Snälla förklara,
Att solen trots moln alltid går upp.
Jag vill höra en saga,
Jag vill tro på ditt ord,
Andas din luft.
Och jag vill finnas där för dej,
När du faller.
I fallet å fånga upp dej.
READ MORE ABOUT CHARTA 77
