Mon amour

Nåt obotligt ont gör sig påmind som sig ofta bör

Och som det goda på sin kant och lovar att inte störa

Det dagliga lunket i mörker och dunkel

Skiner sällan skådat ljus över land och jord

Låt mig slippa bero på allt som dom sa att dom ville att allt skulle bli

Det blev ingenting alls eller ens lite likt som dom ville ha deras liv

Nu är allting förstört men ändrar sig fort och jag sörjer i alla fall

En stil som är hal gör sig påmind som sig ofta bör

Och som det goda på sin kant och lovar att inte störa

Det dagliga lunket i mörker och dunkel

Skiner sällan skådat ljus över land och jord

Låt mig slippa bero på allt som dom sa att dom ville att allt skulle bli

Det blev ingenting alls eller ens lite likt som dom ville ha deras liv

Nu är allting förstört men ändrar sig fort och jag sörjer i alla fall